Slutrapport

Sammanfattning

Långväga transporterade luftföroreningar utgör en väsentlig del av de luftföroreningar som huvuddelen av Stockholms läns befolkning utsätts för.

Syftet med studien var att undersöka om luftföroreningar från olika regioner i Europa har olika inverkan på dödlighet i Stockholms län.

Metod. Studien fokuserade på luftföroreningsdata som skattats med SMHI:s MATCH-modell för perioden januari 1997-2002. Modellen beräknade luftföroreningsnivån för en 44*44 km ruta som täcker Stockholm. Med modellen skattas bidrag från fem olika regioner i Europa: Sverige, Danmark-Norge-Finland (betraktad som en region), Västeuropa (inklusive Grekland trots sitt östliga läge), Östeuropa och internationell sjöfart. Data beräknades för partiklar med en diameter mindre än 2,5 µm (PM2.5). Innehållet i skattat PM2.5 bestod av sekundär oorganisk aerosol och primärt genererade partiklar. Data om bildning eller utsläpp av sekundär organisk aerosol, biogen aerosol och havssalt saknas och kan inte tas med i modellen. Dessa begränsningar gör att beräknat PM2.5 utgör ca 50 procent av observerat PM2.5.

Meteorologiska data för temperatur och relativ fuktighet införskaffades för samma tidsperiod. Luftföroreningsdata för partiklar med diameter mindre än 10 µm (PM10) togs från bakgrundsstationen Aspvreten, som ligger strax utanför Stockholms län. Dessutom användes partikeldata (PM2.5) från taknivå i stadscentrum på Torkel Knutssonsgatan på Stockholms Söder. Skattade och observerade luftföroreningsdata samt meteorologiska data erhölls som timvärden vilka aggregerades till dygnsvärden.

Mortalitetsdata samlades in för totala antalet dödsfall per dag i Stockholms län, januari 1997 t.o.m. december 2002. Sammanlagt 85 257 dödsfall ingick, vilket i genomsnitt motsvarar ca: 39 per dag. I analysen relaterades de dagliga variationerna i mortalitet till variationen i luftföroreningar, samtidigt som vi kontrollerade för andra inverkande faktorer. Dessa var trend, säsong, temperatur, luftfuktighet, antalet influensafall och veckodag. Tidsförskjutna variabler (”laggar”) skapades för de olika variablerna. För luftföroreningarna valdes, efter signifikanstest, att inkludera tre dagars tidsförskjutning. 

Modellerna skattades med s.k. Poissonregression med generaliserade additiva modeller med programspråket R med paketet mgcv (version 1.4-1.1).  Mjuka funktioner (s.k. ”splines”) användes för trend och säsong och temperatur (och prövades för relativ luftfuktighet). De mjuka funktionerna skattades genom att antalet frihetsgrader valdes så att partiella autokorrelationerna blev låga.

Preliminära resultat. Det fanns en viss följsamhet mellan beräknat PM2.5 och observerade partikelnivåer vid Torkel Knutssonsgatan (PM2.5) och Aspvreten (PM10). Korrelationen var dock inte stark (ca: 0,55).

Analysen av sambandet mellan mortalitet och skattat PM2.5 visade ett svårtolkat mönster. Tre regioner (Sverige, Östeuropa, och sjöfart) visade det förväntade resultatet, dvs. en tendens till att mortaliteten stiger med ökande beräknade halter av PM2.5 från dessa. Övriga regioner (Danmark-Norge-Finland och Västeuropa) visade negativa samband, dvs. en tendens till att mortalitet minskar med ökande beräknade halter av PM2.5. Det finns dock ingen rimlig biologisk förklaring till att partiklar skulle kunna skydda mot hälsoeffekter. Nollhypotesen, om att alla regioner har samma parametervärden, kunde dock inte förkastas.

Preliminär slutsats. Vi kunde inte finna några belägg för att luftföroreningar från någon specifik region skulle ha en större effekt på dödligheten i Stockholms län. Det finns dock en viss osäkerhet i de skattade bidragen till PM2.5 och det behövs en mer omfattande datainsamling för att medge starkare slutsatser.

Kontaktperson: Tom Bellander och Sven-Göran Eriksson

Utgivare: Karolinska Institutet, The Institute of Environmental Medicine 

Författare: Sven-Göran Eriksson, Camilla Andersson, Robert Bergström, Christer Johansson och Tom Bellander

Språk: Engelska

Sidor: 33